Fler än en miljon svenskar kan tänka sig att testamentera pengar eller tillgångar till sitt husdjur, och nästan tre av tio tror att man kan skriva djuret direkt i testamentet. Det visar en Sifo-undersökning från Verian, beställd av Familjens Jurist och refererad i Aftonbladet. Bland unga är tanken ännu vanligare. I åldern 18 till 29 år kan var tredje tänka sig det, och bland kvinnorna i den gruppen 40 procent.
Viljan är god, men juridiken säger nej. En hund kan inte ärva. Här är vad som faktiskt gäller, och hur du i stället tryggar valpens framtid om du själv går bort.
Därför kan hunden inte ärva
Enligt svensk rätt är ett husdjur egendom, inte en person. Arv och testamente kan bara tillfalla den som juridiskt kan äga något, alltså en fysisk person eller en juridisk person som en förening eller en stiftelse. I ärvdabalken (1 kap. 1 §) slås fast att arv ”kan tagas endast av den som lever vid arvlåtarens död”. En hund räknas inte dit i lagens mening, hur mycket den än betyder för dig. Att skriva hunden som arvtagare eller testamentstagare får därför ingen verkan.
Någon svensk motsvarighet till de amerikanska ”pet trusts”, där pengar öronmärks i en fond för ett enskilt djur, finns inte. Lösningen ligger i stället i att peka ut en människa eller en organisation som tar ansvaret.
Testamentera till en person du litar på
Det vanligaste sättet är att testamentera pengar eller tillgångar till någon du litar på, tillsammans med en tydligt uttryckt önskan om att medlen ska gå till hundens omvårdnad. Personen blir formellt ägare till både pengarna och hunden och ansvarar för skötseln.
Ett testamente måste följa formkraven i ärvdabalken (10 kap. 1 §). Det ska vara skriftligt och undertecknas i samtidig närvaro av två vittnen, som intygar handlingen med sina namn. Sköts inte formen blir testamentet ogiltigt.
Du kan skriva in ett villkor om att arvet ska användas för djuret, men var realistisk om vad ett sådant villkor gör. När pengarna väl tillfallit personen är det i praktiken svårt att tvinga fram att varje krona går till hunden. Det viktigaste är därför inte formuleringen utan valet av person. Välj någon som både vill och kan ta hand om djuret, och fråga i förväg om hen är beredd.
Eller till en stiftelse eller djurskyddsorganisation
Handlar det om större belopp kan en stiftelse eller en etablerad djurskyddsorganisation vara tryggare än en enskild person. Du testamenterar då till organisationen, som är en juridisk person och kan ta emot arv, med en önskan om att medlen används för djurs skötsel. Så resonerar till exempel artisten Anders Bagge, som i undersökningen säger att han vill att en del av arvet ska gå till en stiftelse i sin hunds namn för att hjälpa hemlösa djur. Kontrollera i förväg vilka villkor organisationen har för att ta emot ett sådant testamente.
Framtidsfullmakt: skydd redan medan du lever
Testamentet gäller först när du är borta. Men vad händer om du blir allvarligt sjuk och inte längre kan sköta din ekonomi eller din hund? Då finns framtidsfullmakten. Enligt lagen om framtidsfullmakter (1 §) kan du utse en person som får företräda dig i ekonomiska och personliga angelägenheter, om du på grund av sjukdom eller försvagat hälsotillstånd varaktigt inte längre kan sköta dem själv. Fullmakten kan omfatta att betala för foder, veterinär och skötsel av hunden. Den gäller bara medan du lever och upphör när du avlider, då testamentet i stället tar vid.
Kort checklista
- Skriv aldrig hunden direkt i testamentet. Det saknar juridisk verkan.
- Testamentera i stället till en person eller en organisation, med en önskan om att pengarna används för djuret.
- Följ formkraven: skriftligt testamente och två samtidiga vittnen.
- Prata med den tänkta personen i förväg, så att någon faktiskt vill ta ansvaret.
- Komplettera med en framtidsfullmakt för det fall du själv blir oförmögen.
Vid större belopp eller mer komplicerade familjeförhållanden är det klokt att ta hjälp av en jurist, så att både testamente och fullmakt håller juridiskt.